Reseberättelse från Peru 2010

Under resan till Peru tillsammans med 18 faddrar i september fick gruppen inte bara uppleva allt vad Peru har att erbjuda som land, utan de fick också en inblick i Peru bortom turistfasaden med besök till såväl Limas kåkstäder som landsbygden utanför Cusco.

Att möta alla dessa engagerade människor och framförallt barnen som medverkar i Plans projekt är något alldeles unikt. Det är på samma gång chockerande som hoppfullt. Chockerande för att människorna lever under så utsatta och extrema förhållanden. Hoppfullt för att det finns så mycket drivkrafter och förändringsvilja ibland människorna och för att barnen får gå i skolan och uppleva den trygghet som erbjuds där.

Vid ett besök i en förskola där barnen mötte oss i färgglada kostymer, hattar och med svenska flaggor, bjöd de oss att dansa och sjunga tillsammans med dem och vi lärde dem ”Imse vimse spindel”. Det var genuin glädje! Barn är barn oavsett hur och var de lever – bara de får möjligheten att vara barn.

Besöket på en skola utanför Lima där vi fick lektioner i trädgårdsskötsel och ekologisk odling gjorde också starkt intryck på gruppen. Projektet använde avancerade odlingsmetoder och barnen var oerhört kunniga. En ung pojke vid namn Hector var extra engagerad och ivrig att berätta om vad de gjorde i projektet. Det regnar så gott som aldrig i Lima som ligger i ökenområde. När vi frågade barnen vad de önskade sig mest var det inte datorer och skolmaterial – utan grönområden.

Vid ett möte med en ungdomsgrupp träffade vi en ung tjej, Astrid, som sken som en sol när hon pratade om barns rättighteter och sin syn på alltifrån aga och mobbning till aborter. Hon vågade stå upp för sina åsikter om att alla barn har rätt till liv och argumenterade för det. Hon ställde även frågor till de svenska faddrarna om vilka rättigheter barn och ungdomar har i Sverige.