Tilläggsprotokollet om Internationell klagomekanism för barn
Internationell historik
Initiativet för ett tredje tilläggsprotokoll till barnkonventionen om en internationell klagomekanism för barn startades av ett antal NGO:s genom en internationell kampanj i januari 2008. Idag har mer än 500 NGO:s, barnrättskommittén, nationella barnombudsmän med flera uttalat sitt stöd till införandet av ett klagomålsförfarande.
Varje stat har ansvar för att det finns en instans dit barn kan vända sig när deras rättigheter har kränkts, men svårigheterna för barn att påtala kränkningar är idag stora och det är långt ifrån självklart att nationella instanser existerar, är barntillgängliga eller agerar och ger upprättelse när en kränkning har skett.
Ett tilläggsprotokoll skulle göra det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève mot enskilda stater som inte uppfyller de här kraven. Det skulle också sätta ökad press på enskilda stater att uppfylla sina skyldigheter och stimulera utvecklingen av mer effektiva nationella system för att hantera brott mot Barnkonventionen. Dessutom stärker och understryker det barnets status som bärare av rättigheter.
I juni 2009 etablerade Mänskliga rättighetsrådet en arbetsgrupp (Open-Ended Working Group (OEWG) bestående av stater som fick i uppgift att ”utreda möjligheten att ta fram ett tilläggsprotokoll till Barnkonventionen”. Processen har varit lång men den 17:e juni 2011 antog MR-rådet tilläggsprotokollet med vissa ändringar.
Pressrelease 17 juni 2011
Vart befinner vi oss nu?
Mänskliga rättighetsrådet har nu skickat ärendet vidare till FN:s generalförsamlings tredje utskott som kommer behandla frågan i november. Därefter är det generalförsamlingens uppgift att utifrån dess råd fatta beslut i december om tilläggsprotokollet ska antas eller ej. Om ett land vill det, kommer beslutet tas under omröstning. Om tilläggsprotokollet antas behöver det sedan ratificeras av tio medlemsstater innan det börjar gälla.
Sveriges inställning till tilläggsprotokollet
Sverige var från början mycket tveksam till ett antagande av det tredje tilläggsprotokollet och ifrågasatte bland annat ”the added value” av tilläggsprotokollet och uttryckte en oro över den ökade arbetsbelastning det skulle innebära för kommittén. Med tiden, tack vare lobbying av NGO:s både i Genève och Sverige har de kommit att ändra inställning. Idag har källor på UD meddelat att Sverige vid en omröstning skulle rösta ja till antagandet av tilläggsprotokollet. Dock har frågan om ratifikation ännu ej diskuterats utan kommer tas upp först om/när det blir aktuellt.
Det svenska nätverket för tredje tilläggsprotokollet
Plan Sverige har som Plan Internationals representant varit involverad i kampanjen sedan 2008. Som Plan Internationals representant, Plan Sverige stödjer Plan Genève kontoret, ansvarar för att vara med i NGO Gruppens beslut och uttal kring frågan och att informera Plans kontor i världen om processen. Samt att få fram deras synpunkter till det arbetet som görs på FN.
Plan Sverige har på grund av regeringens tveksamma inställning till tilläggsprotokollet drivit frågan i Sverige sedan 2009. Över åren har fler barnrättsorganisationer samt organisationer som arbetar med frågor rörande barns rättigheter anslutit sig till arbetet och vi har kommit att bli ett nätverk på ett femtontal organisationer som bland annat genom brev och i form av debattartiklar i dagspress lobbat/-ar för tilläggsprotokollets antagande och den svenska regeringens support.
Nätverket består av: BRIS, Ecpat Sverige, FIAN Sverige, Rädda Barnen, Unicef Sverige, Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen, Adoptionscentrum, Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB), Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU), Riksorganisationen Unga synskadade, SOS Barnbyar, Handikappförbundet, Lika unika, FN Förbundet och Plan Sverige.
Mer information kan du hitta på NGO Group och på Child rights international networks webbsida
Varför behövs tilläggsprotokollet?
För att…
• Det stärker implementeringen av Barnkonventionen på nationell nivå
• Det stärker och befäster barns status som rättssubjekt och bärare av rättigheter.
• Det är en rättighet att få sin sak prövad! Det är viktigt att ge barn tillgång till effektiva rättsmedel då kränkning skett
• Det stärker rättspraxis/tolkningen av Barnkonventionen
• Det säkerställer/garanterar alla rättigheter i Barnkonventionen och FN:s kommittén är expert på barns rättigheter.
Viktiga datum
Internationellt
2006: En grupp barnrättsorganisationer initierade en debatt för ett nytt tilläggsprotokoll om en klagomekanism till barnkonventionen.
2008: En NGO arbetsgrupp av representanter i olika organisationer som kom att kallas the Working Group of the NGO Group for the CRC (NGO Group WG) bildades. Arbetsgruppen startade en internationell kampanj och insamling för tilläggsprotokollet.
17 juni 2009: Mänskliga rättighetsrådet etablerade en arbetsgrupp (Open-Ended Working Group, OEWG ) bestående av stater som fick i uppgift att utreda möjligheten att ta fram ett tilläggsprotokoll till Barnkonventionen. Resolutionen finns att hitta här.
Mars 2010: OEWG presenterade sin rapport rörande tilläggsprotokollets värde för Mänskliga rättighetsrådet och de beslutade att förlänga mandatet för OEWG att ta fram ett nytt tilläggsprotokoll. Resolutionen finns här!
September-oktober 2010: Ordförande för the OEWG presenterade ett första utkast som the NGO Group WG sen kom med åsikter på i oktober.
6-10 december 2010: The OEWG höll fem dagars förhandlingar där ”the NGO Group Working Group” fick göra muntliga uttalanden rörande allt som diskuterades.
10-16 februari 2011: OEWG har sitt andra och sista möte. Förhandlingarna är intensiva och NGO Gruppen gör ett uttalande kring varje tema som diskuterades. Mötet avslutades med att OEWG antog en slutversion av tilläggsprotokollet.
10 februari 2011: Plan Sverige träffar Margot Wallström (FN:s särskilda representant i arbetet mot konflikt relaterat sexuellt våld). Vi diskuterade flickor/barn som en del av hennes viktiga mandat samt också vikten av kollektiva klagomål i tilläggsprotokollet.
11 februari 2011: Plan Sverige höll ett anförande inför OEWG för Plans räkning där bland annat vikten av att inkludera möjligheten till kollektiva klagomål i processen betonades.
17 juni 2011: FN:s MR-råd antar det nya fakultativa tilläggsprotokollet till barnkonventionen med vissa ändringar och lämnade ärendet vidare till generalförsamlingen. Det finns här.
15 november 2011: FN:s Generalförsamlings tredje utskott rekommenderar Generalförsamlingen att anta ett tilläggsprotokoll om en internationell klagomekanism till FN:s Barnkonvention. Utkastet till resolutionen kan man hitta här: A/C.3/66/L.66
19 december 2011: FN:s Generalförsamlingen antar i plenum beslut om tilläggsprotokollet. Bet innebär upprättandet av ett 3:e tilläggsprotokoll till BK, alltså en helt ny konvention om barns rättigheter. Precis som för varje ny konvention – protokollet måste ratificeras för att börja gälla, vilket innebär att det måste undertecknas av tio medlemsstater efter konsultation på nationell nivå. Tilläggsprotokollet är inte binandande för medlemsstaterna så länge dessa inte har ratificerat protokollet. Pressrelease
28 februari 2012: Officiell signeringsceremoni under FN:s råd för mänskliga rättigheters mars-session i Genève. Den är den första möjligheten för stater att underteckna protokollet. Protokollet måste ratificeras för att börja gälla- vilket innebär att det måste undertecknas av tio medlemsstater efter konsultation på nationell nivå. Tilläggsprotokollet är inte bindande för medlemsstaterna så länge dessa inte har ratificerat protokollet.
Sverige
10 juni 2009: Brev skickades till Utrikesminister Carl Bildt, och uppmanar den svenska regeringen att stödja Mänskliga rättighetsrådets resolution för utarbetandet av ett tilläggsprotokoll om individuell klagorätt. Plan Sverige, FIAN, Rädda Barnen, ECPAT, SOS Barnbyar stod bakom den. 20090610- letter- OP-CRC- Sweden
12 oktober 2009: Brev skickades av det svenska nätverket till Socialminister Göran Hägglund och Utrikesminister Carl Bildt i syfte att fråga hur den svenska regeringen ställer sig till förslaget om individuell klagorätt till barnkonventionen samt vilka regeringens argument är för denna ståndpunkt. BRIS är också med den här gången. Fråga till Socialdepartementet okt 2010
30 november 2009: Plan Sveriges debattartikel ”Låt barn klaga vid brott mot barnkonventionen” publiceras i Aftonbladet.
18 december 2009: Plan Sverige debattartikel ”Utöka kränkta barns möjlighet att klaga” publiceras i GP.
2009: Information om tilläggsprotokollet delas med Barnombudsmannen samt Riksdagens tvärpolitiska barngrupp.
3 mars 2010: ”Klagorätt kan säkra barnrättigheter”- artikel av Hannes Delling i SvD.
25 mars 2010: Plan Sverige publicerar ett pressmeddelande ”En seger för barns rättigheter”
26 mars 2010: ”Det här sätter stor press på staten”- artikel av Peter Johansson i Dagens juridik.
1 november 2010: Brev angående tilläggsprotokollet skickades till Barnminister Maria Larsson vid Socialdepartementet och till Utrikesminister Carl Bildt för att fråga huruvida regeringen diskuterar förslaget samt planerar att engagera svenska enskilda organisationer i processen. 16 organisationer står bakom brevet.
Brev till Maria Larsson, Socialdepartementet 101101
Brev till Carl Bildt Utrikesdepartementet 101101
22 november 2010: Plan Sverige med ett antal andra svenska organisationer träffar representanter från UD, Justitiedepartementet samt Socialdepartementet. Regeringsrepresentanterna klargjorde att frågan är högt prioriterad. Diskussionen handlade om detaljer och juridisk-tekniska frågor samt också eventuella svårigheter med en klagomekanism för barn.
2 december 2010 Sverige: Plan Sverige och Internationella Juristkommissionens svenska avdelning anordnar ett seminarium ”ska kränkta barn ha rätt att klaga?” på Improvisationsteatern. I panelen deltar representanter från bland annat Socialdepartementet, Barnombudsmannen och Plan Sverige.
9 december 2010: Nätverkets debattartikel publiceras i Sydsvenskan "Barnrättsbrott bör prövas".
21 januari 2011: Dialogmöte med berörda departement (UD, Social-, Arbets- och Justitiedepartementet) där möjlighet gavs till Plan att diskutera frågan om ett tredje fakultativt protokoll till FN:s barnkonvention. Detta inför fortsatta förhandlingar i Genève.
9-10 februari 2011: Sveriges Radio gjorde en intervju per telefon med Plan Sveriges och publicerade en artikel om det ”Brott mot barnkonventionen ska kunna straffas” av Jonas Hultström i SR International.
5 september 2011: Plan Sverige lyfter frågan vid UD-FMR-möte . Under detta fick Plan veta att det inte ses som någon kontroversiell fråga.
8 september 2011: Ett brev angående tilläggsprotokollet skickades till Barnminister Maria Larsson, Carl Bildt på Utrikesdepartementet samt till Integrationsminister Erik Ullenhag. Brevet meddelade att Svenska organisationer som arbetar med barnrättigheter räknar med Sveriges regering stöd för antagandet av tilläggsprotokollet på FN:s General Församlings 66:e session. Undertecknat av Rädda Barnen, Plan Sverige, ECPAT, SOS Barnbyar, UNICEF, FUB, Handikappförbunden och BRIS. Brev till Carl Bildt och Maria Larsson ang. tilläggsprotokoll till barnkonventionen 8.9.2011
26 september 2011: Plan Sverige och Rädda Barnen bjöds till ett möte med Utrikesdepartementet där frågor rörande Sveriges inställning till tilläggsprotokollet diskuterades.
24 november 2011: Plan Sverige och andra nätverk medlemmar går ut med en pressrelease.
22 december 2011: Notis i DN
25 januari 2012: Statsrådet Maria Larssons svar på Carina Häggs fråga.
23 februari 2012: Barnombudsmannen tog upp frågan i en debattartikel i DN.
Läs mer:
Internationell klagomekanism - ett stort steg för barns rättigheter!
MR-rådet antar tilläggsprotokoll om klagorätt för barn